Nu är vi i Malmö och jag funderar hur mitt minne egentligen fungerar. Men svaret är tyvärr att det inte gör det. För i går strax innan 05.21 när tåget skulle lämna Stockholm, kom jag på att jag inte hade nycklarna med mig till lägenheten i Malmö. Gissa om jag förbannade mig själv. Nu kanske du undrar hur sjutton jag kom in. Jo, jag hade lämnat ett par nycklar hos en vän som har skött blommorna. Nu skulle hon i och för sig åka hem till sin familj över helgen, men hennes sambo skulle som tur är vara kvar i Malmö så jag fick glida förbi hans jobb, le lite åt min dumhet och sen kvittera ut nycklarna. Men nu måste vi få nycklarna nerskickade hit så jag kan lämna in dem sen till hyresvärden när vi drar uppåt igen. Men nycklarna kan inte skickas till min adress, för jag har redan gjort adressändring så de får skickas till blomskötarvännen. Jag ska bara fråga henne först om lov.

Det känns skönt att vara hemma bland mina saker igen, men det känns jobbigt att tänka att jag måste börja packa ner allt i lådor. Det kommer att ta tid. Sen kan jag inte packa upp direkt i Stockholm heller, för de ska fräscha upp lägenheten med nya tapeter och måla tak, så de första veckorna får vi leva i kartongerna. Men sen blir lägenheten som ny! Vi får ny spis, nytt badkar och ja, nya väggar och tak. Det kommer bli lattjolajban. Eller kul i alla fall.

Nu ska jag vakna till. Jag måste handla mat.

Ah förresten, hela badrummets möbler var täckt med rödbrunt damm. What? Jag vet inte. Med badrummets möbler menar jag badkar, vask och sånt. Fult var det.

Ja. Men ha det fint.