Nu du Kajsa.
Vi är hemma hos familjen norråt. Jag trodde att min familj skulle vara blygare, men de kan fortfarande överraska mig. Hjärtat kämpar på och pratar glatt den lilla svenska som han kan. Resten översätter jag. Jag börjar känna som en tolk. Det är mysigt. Fortfarande. Vi har lite snö på marken. Jag har hållt i lilla systersonen. Han vägde bara 3,3 när han föddes och han är så liten så liten. Jag vågade knappt andas när jag höll honom. Systerdotter och jag har lekt. Men min kärlek fick inte komma in på lekrummet. Nej. Hon är bestämd.

Vi är hemma till juldagen. Sen ska vi till Stockholm till hans systrar. Sen ska vi hem på söndag. Till vårt eget. Jag måste nog lämna Satu här för det är lite för dyrt att köpa en kaninbur just nu för att ha i Stockholm. Jag kommer vara utan henne. För länge. Hjärtat börjar lära sig svenska på riktigt i januari. Han blev nog rätt uttråkad när jag hade praktik varje dag och han satt hemma.

Min praktik går bra. Jag kan saker. Det känns häfigt. Fortfarande.
I dag har vi bara latat oss. Sett en film. Som jag fick översätta då och då. Snart ska vi äta. Mammas mat. Det finns nästan aldrig något bättre än mammas mat.