I måndags åkte jag inlines för första gången i år. Jag och Sofia tog en härlig runda längs Ribban och njöt av havsutsikt. Vi ramlade inte en enda gång och kände oss rätt stabila och duktiga. Nöjda inlinade vi tillbaka hem till henne, där vi drack O'boy och åt smörgåsar. Vi pratade livet och Gud, framtiden och om oss. Jag fick min första egna bön med hennes hand på min axel. Det var en speciell stund.

I går sprang jag för första gången i år. 56 minuter. Så jag känner att jag nog är sugen på att springa VårRuset och Blodomloppet trots allt. Det är något som jag tänkt att jag inte ska göra, eftersom jag trodde att jag var så otränad. Nu blev det bara 10,15 km på gårdagens tid. "Bara." Jag ska nog efteranmäla mig till VårRuset trots prishöjningen. När jag står där och laddar näst längst fram innan start, så kommer det vara värt det. Löpning ger lycka i mitt liv.

I dag har jag hittills inte gjort något för första gången i år. Jo. Jag har klarat hemtentan i forskningsmetodik. Resultatet kom ut i dag. Vi var lite oroliga. Så nu, nu känner jag mig laddad inför våren!