Man ska ta sig tid att se efter var lyckan ligger i för saker i ens liv. Just nu ligger en stor del av min lycka i webkameror. Ja, det låter verkligen bra, men genom webkameror kan jag se min pojkvän le mot mig. När han ler mot mig sjunker mina axlar ner och min andning blir långsammare och djupare. När han ler mot mig fnissar jag och får pirr i magen. När han ler mot mig lyfter jag och glömmer allt annat. Varje gång jag ser honom genom kameran, påminns jag om att det är rätt att kämpa och att det är honom som jag vill vara med. När vi sitter och minns alla skratt som vi hade där borta och allt som vi delade, ja, då känns det bara rätt. Jag kan inte förklara hur rätt känns. Men det känns fasligt bra kan jag tala om. Så jag är glad för webkameran. Jag kan inte se honom varje gång, så när jag väl ser honom skuttar mitt hjärta till och jag minns. Jag minns hans värme, hur han fanns där för mig, stöttade mig, hur stolt han presenterade mig för sin familj. Det är så många vackra saker som jag minns när våra datorer ansluter och kamerabilden visar mig honom. Så just nu efter en internetstund med kamera är jag fasligt lycklig. Så nu ska jag somna med den lyckan i mitt hjärta.

God natt.