Mer Trafik

Viraltrafik



Follow Lissukka

Jag lyfte på arslet mitt

Jag har tänkt länge att jag ska ta tag i min träning och börja springa. Byxorna sitter nämligen åt för hårt numer efter min utlandsvistelse. Jag åt nog, eller vadå nog, jag åt för mycket onyttigt när jag var där borta. Gott med choklad och chips vettu. Så jag tänkte att jag ska skärpa mig, men så varje dag när jag kommer hem så vet jag att han väntar på msn. Därför har jag föredragit att prata med honom istället för att springa bort lite kroppsfett. I dag däremot så hade jag tänkt att kolla in Bulltofta för där kan man tydligen springa. I skog! Jag saknar skogen hemma. Det är så mycket roligare att springa i skogen och skutta över allt sånt därnt som ligger på marken i skogen. Det är skitroligt tills jag börjar tänka på att jag kan möta på en galning som kanske vill mörda mig. Då jeklar springer jag fort! Men så började det ösregna just när vi skulle cykla hemåt. Så jag cyklade hemåt, hämtade ut ett paket med ett par fina skor och tänkte ge upp träningstanken. Men när jag cyklade hemåt hade det börjat lätta med regnet och det var knappt så att det regnade längre. Men jag tänkte att "jaja, så var det tidigare i dag också, uppehåll, regn, uppehåll, ösregn". Den går jag inte på, sa jag till vädergudarna. Men vet du vad, de gav mig fortsatt uppehåll. Så jag dumpade msndejten och sprang ut. Det var fasligt skönt och benen var lätta, men mörkret kom för snabbt.

Jag märkte det i morse att det var mörkare än vanligt. När jag släckte ner i lägenheten för att åka till praktiken, så blev det med ens så mörkt här inne i rummen. Det har känts som en höstdag med färgglada moln, blåst och regn. Det är rätt mysigt det också. Speciellt när jag är inomhus och hör regnet smattra mot tak och fönster. Då är det dags för överdos av te. Nu ska jag ta denna te-överdos och vänta in kvällens msndejt.

Jag är så orolig över att behöva åka hem ensammen i november utan honom. Jag som tänkte att alla där uppe ska få lära känna honom och se hur rätt jag har när jag säger att han är underbar.. Fasiken verket!

Men men, det var fokus på allt det positiva som gäller från och med nu. Så jag blundar och ser hans leende framför mig och leker med ringen på fingret.
Då känns det positivt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback