I går var vi som sagt i en studio i Turning Torso för att sminkas och fotas. Så där a la profesional. Ungefär. Det var roligt att bli snyggt sminkad, men det var trist att behöva vänta så länge för att sen få fotas. Jag var nervös som jag vet inte vad under den första fotosessionen. Jag kände hur mungiporna darrade när jag log! Men det syntes inte på fotona sen. Under andra var jag lite lugnare och under tredje kom jag ihåg mitt trick att tänka på pojkvännen. De senare fotona blev faktiskt bättre.

Ingen av oss köpte foton. Vi kände att det var dyrt och att vi hellre återkommer senare för att ta nya foton. Men det kändes lite i oss när han raderade alla våra foton. Jag hade gärna stulit några om jag hade kunnat överföra dem till min dator med hjälp av tankekraft. Men det gick int!

Sen gick jag på fest där jag hade snyggaste makeupen. Fierce!

Jag har skickat iväg kärleken för att umgås med sin vän och vännens vänner. Själv har jag känt mig illamående i kväll - igen. Om detta fortsätter nästa vecka, så måste jag ringa doktorn. Jag blir liksom lite tyngre i huvudet och mår illa. Jaja. Jag sitter och lyssnar på Singing Bee. De är modiga som är med på tv och sjunger! Jag vågar bara sjunga framför andra efter ett par glas öl. Den enda gång som det har gått liite bättre för mig på Singstar var efter ett par stycken öl hos en av mina Lisor. Annars blir jag så självmedveten. Mig kan man inte ens betala för att sjunga i tv. Jag springer åt andra hållet.

Nej, nu måste jag veta vem som åker ut i Let's Dance!

Jag lagar mat. Som en hemmafru har jag förkläde på mig.
Soppan såg finfin ut. Tills jag slängde i creme fraichen.
Varför?
Nu ser den mindre fin ut. Bara halvfin.
Men om man blundar och om den smakar gott, så blir det ju bra till slut.

I dag ska jag för andra gången köra igenom mitt styrkepass på gymmet.
I måndags gjorde jag det för första gången och insåg att jag måste höja vikten på alla maskiner utom en.
Det är en fin känsla att märka att jag har underskattat mig själv.

Poff!

Jag är nog lite ofokuserad.
Först börjar jag läsa en bok. Men jag orkar som så många gånger inte med inledningen.
Jag hoppar över inledningen. Jag läser ett par sidor i det första kapitlet.
Jag känner att det kan vara en bra bok.
Jag lägger ner boken.
Det var teven eller datorn som störde. Jag minns inte längre.
Jag försöker hitta mina träningshandskar. Du vet såna som man kan ha när man styrketränar.
Jag vet att jag har sett dem för inte så länge sen. Problemet är att jag inte minns var.
Jag letar i lådor och ja, överallt.
När jag bodde hemma hos mina föräldrar, så varje gång (nästan..) när jag inte fann det som jag sökte, så hittade kära mor det när hon letade. Och hon hittade det alltid snabbt och gav mig en blick och de där orden. Orden handlade om att jag tydligen hade sökt bra eller något.
Så.
Mamma, kom hit till Malmö och leta hemma hos oss efter mina träningshandskar.
De har gömt sig.

Enerverande.

Det är överskattat att må illa. Om nu någon tänkt något annat.
Jag sitter och äter frukost - yoghurt och müsli - framför datorn och läser bloggar. Jag har ju redan sagt att jag är beroende. När jag hostade nyss, gjorde det ont i magen. Jag känner mig såå tränad. Du får skratta här, för jag är lite ironisk. Det ser ut som att det ska regna i dag. Jag trodde att vi skulle få vårfeeling när snön försvann, men tji fick jag. Eller så är detta vårfeeling - blåst och blött.

I kväll ska vi säga hej då till en av hjärtats klasskompisar, för hon ska till hemlandet och gifta sig för andra gången med sin man. De har redan gift sig i Sverige, men ska ha ett till bröllop där och det är tydligen en ceremoni som varar i nästan två veckor. Jag minns inte vilket land det var. Innan allt det ska jag till högskolan. Vi ska skriva ihop ett email till den sajt som vi ska skriva c-uppsatsen kring. Vi hoppas på att admin där tillåter oss att ragga upp människor att intervjua. Jag är laddad igen inför c-uppsatsen. Jag var jättetaggad i början av terminen, men så var jag tvungen att fokusera på kursen som vi läste så då glömde jag bort taggandet men nu är jag där igen.

Nu ska jag äta upp sista biten och dricka teet.

Jag skulle ju sätta mig ner med min kopp te och vila, men så hamnade jag på den här sidan. Det handlar om en liten pojke som har blivit kidnappad av sin far. Hans mor försöker nu få hjälp för att kunna leta reda på sin son. Det är inte hemskt för att barnet är svenskt, utan det är hemskt för att det är ett barn. Jag tror att vi människor har lättare att knyta an till något som händer, om det händer någon som är från samma land som vi själva. Men det är hemskt var det än händer och vilket land än barnet kommer ifrån. Jag önskar alla barn en lugn barndom med fina minnen. Jag önskar alla människor stabilitet och harmoni. Men Thors mamma känner inget av det här nu. Så skicka vidare länken. Någon kanske vet något, kan hjälpa mer än vad jag kan. Vad som helst.

Vi pratade i dag, hjärtat och jag, på vår lunchdejt om hur vi människor förstör för oss och tar död på varandra. Ibland är världen allt bra hemsk. Då är det bra att ha något att luta sig mot, något att finna ny kraft i. Vi har alla våra sätt att hitta kraft. Hoppas att du har hittat ett egen kraftbrunn att ösa upp kraft ur.

I dag sitter Daniel Westlings stela leende på varenda betal- och gratistidning som jag har sett. Han ser lite nervös ut. Men glad. Men nervös. Jag skulle också ha varit nervös. Jag blir nervös inför att ha mina lektioner inför tio, tjugo, trettio personer. Tänk att gifta sig inför minst hela Sverige?! Jo, jag hade också haft ett lite konstigt leende. Tänk från lilla Ockelbo till stora Drottningholm. Och ja, Ockelbo är litet och ja, schlottet är nog rätt stort det. Enligt Wikipedia är hans pappa socialchef. Han kanske kan ge mig jobb! Fast nej. Jag lämnade Sandviken av samma anledning som jag inte vill bo i Ockelbo. Inget ont om de två städerna, men de är små. Ja. Små. Så där små att alla ska veta allt om alla och väggarna kommer dig närmre för varje år som går. Men det är fint att komma dit då och då. Det är fina trakter där uppe.

Nu ska jag dricka te och vila.
Jag kunde inte somna i natt heller. Fast denna gången blev jag snurrig och illamående och fick ligga och klappa min panna med en våt bit papper. Jag kanske tog i för mycket i går. Men ändå. Att bli snurrig mitt i natten när jag ligger ner i sängen är väl överdrivet. Jo.

 Vi har verkligen haft en filmhelg denna helgen! I dag såg vi först klart Henry Poole was here, som vi började se i går men som jag höll på att somna ifrån. Det börjar kännas bekant att jag somnar ifrån filmer. Min mamma däremot har vanan att komma in i vardagsrummet när en film tar slut. Så hon har sett många slut den underbara kvinnan. Nåja. Det var en bra film. I natt när vi började se den så kändes den seg. Jag vet inte om det hade med själva filmen att göra eller om det var jag och min trötthet. Vi röstar på det sistnämnda. Den handlar i alla fall om en kille som får veta att han är sjuk och kommer att dö. Därför lämnar han sitt vanliga liv för att leva sina sista veckor där han växte upp. Men, som så många gånger på film och i livet, så blir det inte som han har tänkt utan saker händer. Spännande saker! Jag kan givetvis inte berätta vad, för då förstör jag nöjet för dig. Men den rekommenderas. Lugn film. Den har ett mirakel i sig också, ja filmen alltså.
Sedan såg vi My best friend's girl med bland annat Kate Hudson. Jag gillar filmer med Kate Hudson. De är så där lagom lättsmälta och så brukar de sluta fint. Den här handlar om henne och de två killarna som båda blir förtjusta i henne. Det är en galen film, där jag blev skitsur på karlar som betedde sig illa. Men det är bara på film, som hjärtat talade om för mig när jag svor åt dem. Förutsägbar men ibland är förutsägbarhet precis det som jag behöver och vill se.

  I dag njuter vi av att vara lediga. Vi har varit ute i friska luften. Jag tog på mig en ljusgrön liten tunika köpt i Mexico för flera år sedan och helt oanvänd är den nog. Sedan har vi klart en film som vi började se i går kväll, men som jag höll på att somna ifrån så vi pausade över natten. Vi såg först Elegy med Penelope Cruz. Jag satt och lyssnade på hennes brytning mest hela tiden och jämförde med min latinlovers brytning. Men filmen var bra. Äldre herre blir förtjust i ung kvinna, men inte så illa som det låter utan filmen är faktiskt bra. Sedan såg vi Honey på Kanal 5. Den har jag velat
se väldigt länge, men jag vet inte varför det inte har blivit av tidigare. Jag köpte till och med en dvd med tre dansfilmer när jag var i Cochabamba, men jag hann aldrig se de filmerna och givetvis glömde jag dvd:n hos en av mina svägerskor.
Vi är inte gifta, men jag tycker att jag får kalla hjärtats systrar för svägerskor ändå. Jag tar ut den relationen i förskott kan vi säga. Nåja. Tillbaka till filmen. Jag är galen i dans! Jag vill dansa dansa dansa. Varför dansar jag inte mer? Jag har bara min egen lektion på söndagar, men jag vill lära mig, inte bara lära ut. Det tål att funderas över. Men nu har ju alla danskurser redan börjat för terminen, så det får bli framöver. Dessutom måste jag ha tid för att skriva c-uppsats. Nåja för andra gången. Tillbaka till filmen. Den var så fin, så jag ska leta reda på tvåan. Vi har slukat filmer som filmtokar på sistone. Men så är det ibland. Nästa vecka börjar jag sluka träning.

 

Nu har vi äntligen gymkort. Vi skaffade oss ett sambokort på Nautilus nya gym. Så nu ska jag gå på combat en gång i veckan, om de inte lägger in ett till pass vill säga och lyfta lite skrot ett par gånger i veckan. Jag tror att jag ska prova på spinning, men jag är rädd för smärta och jag tror att sadeln ska orsaka smärta. Jag vet, det är nog en sån där klyscha eller vad jag ska kalla det, men en osann sådan. Så okej, jag ska prova. Det här ser jag fram emot. Jag kommer få mer energi också och det behövs nu när c-uppsatskursen närmar sig smygande. Eller inte så smygande förresten, tiden går hur fort som helst! Nästa vecka på lördag har jag känt min sambo i ett år. Ett år! Så nej, tiden går inte smygande förbi, kanske smygande springande.

Det var ett tag sedan som jag klickade in mig på Gratis Bios hemsida, men i dag kom jag in där via en länk hos en annan bloggerska. Så jag loggade in på mitt konto där och såg att jag hade fått ihop till en biobiljett. Lycka i himmelen! Jag hade glömt bort alla gratissidor ett tag, för jag tänkte att de inte skulle fungera men tji fick jag. Den här sidan verkar fungera, så nu håller jag på att samla ihop poäng.

Du samlar poäng genom att besöka hemsidor, delta i tävlingar, rekommendera sajten till andra. Men du kan även samla poäng genom att handla hos en annan sajt, så nästa gång du tänker köpa något via nätet, ta en koll hos Gratis Bio så kanske de ger dig poäng just för att handla på den sajten.

Poängen kan du sen använda dels för biobiljetter, men även för att få presentkort. Jag tänker hålla mig ett tag till och se om jag kan få ihop poäng till presentkort, när jag nu så lätt hade fått ihop till en biobiljett.

Prova du också!

I morse klev jag upp, slängde på mig kläder och tog bussen till högskolan. Där skrev jag ut min hemtenta och lämnade in den till världens gladaste och roligaste receptionist. Nu är det över. Nu väntar bara rättning och resultat. Det är alltid lika läskigt. Nu har jag femton arbetsdagar på mig att fundera på om jag förklarat mig bra och reflektionerat tillräckligt på mina fem sidor. Hjärtat är på sin lektion och jag lagar mat. Fin fredag. Äntligen har jag en helt ledig helg med varken plugg eller jobb. Det tycker jag är en bra helg. Så jag ska fira senare i dag med att skriva in mig på ett gym och sen trycka i mig chips och glass om jag lyckas övertala hjärtat om att jag behöver både chips och glass. Sen nästa vecka får jag försöka tämja mitt chipsberoende.